Vad är ett brutet räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är den period som företaget ska upprätta bokslut för. Vanligtvis är ett räkenskapsår tolv månader, från den 1 januari till den 31 december. I vissa fall kan dock året vara både kortare och längre, speciellt det året verksamheten startar eller avslutas. 

Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte överensstämmer med det vanliga kalenderåret (januari till december). Istället för att börja den 1 januari och avslutas den 31 december, kan ett brutet räkenskapsår börja och avslutas när som helst under året. Det måste dock börja den första dagen i en månad och avslutas den sista dagen i en månad.

Hur skiljer sig brutet räkenskapsår från kalenderår?

 

Ett brutet räkenskapsår skiljer sig från det traditionella kalenderåret på flera sätt:

  1. Början och slut: Ett brutet räkenskapsår kan börja vilken kalendermånad som helst och avslutas 12 månader senare, medan det traditionella kalenderåret sträcker sig från den 1 januari till den 31 december varje år.
  2. Anpassning till företagets behov: Ett brutet räkenskapsår kan anpassas efter företagets verksamhet och behov. Till exempel kan det börja och sluta på en tidpunkt som bättre speglar företagets säsongsmässiga variationer eller verksamhetscykler. 
  3. Skatteplanering: Ett brutet räkenskapsår kan användas för att optimera skatteplaneringen genom att sprida ut skattebördan över olika tidsperioder eller för att sammanfalla med skattefördelaktiga perioder. Som företagare har du privat alltid kalenderår för din beskattning, så genom att ha brutet år på ditt företag uppnår du flera fördelar.
  4. Förvaltnings- och redovisningsändamål: För vissa företag kan ett brutet räkenskapsår underlätta förvaltningen och redovisningen av ekonomisk information genom att anpassa räkenskapsårets tidsramar till företagets interna processer och rapporteringsbehov.

 

Vilka typer av företag kan ha brutet räkenskapsår?

 

 

Aktiebolag, ideella eller ekonomiska föreningar och handelsbolag med bara juridiska delägare kan ha brutet räkenskapsår. Övriga bolagsformer, till exempel enskild firma och kommanditbolag, måste som huvudregel använda kalenderåret som räkenskapsår. 

Ett brutet räkenskapsår ger företag en flexibilitet anpassa räkenskapsåret efter sina specifika behov och omständigheter. Det kan vara fördelaktigt för vissa företag beroende på deras verksamhet, skatteplanering och redovisningskrav.

Här är några exempel när det kan vara fördelaktigt att ha brutet räkenskapsår:

  1. Företag med säsongsmässig verksamhet: Företag som bedriver verksamhet med tydliga säsongsmässiga variationer, såsom turism, jordbruk, detaljhandel för högtids säsonger eller vissa tjänstebranscher, kan välja ett brutet räkenskapsår för att bättre anpassa sig till sina affärs- och verksamhetscykler.
  2. Startups och nybildande företag: Nybildade företag kan välja brutet räkenskapsår från början som de önskar. Första räkenskapsåret kan vara minst 6 månader och ända upp till 18 månader, vilket ger stor möjlighet till anpassning till verksamheten som ska bedrivas.
  3. Företag med skatteplanerings behov: Vissa företag kan välja ett brutet räkenskapsår för att optimera sin skatteplanering. Genom att förlägga företagets räkenskapsår till en tidpunkt som sammanfaller med skatte fördelaktiga perioder kan de minska sin totala skattebörda eller hantera skattebetalningar på ett mer gynnsamt sätt.
  4. Företag med internationell verksamhet: Företag som bedriver internationell verksamhet och är aktiva på flera marknader kan välja att ha ett brutet räkenskapsår för att harmonisera sina redovisningsprinciper och rapporteringscykler.
  5. Företag med behov av att anpassa sig till branschstandarder eller regleringar: Vissa branscher eller reglerande myndigheter kan ha specifika krav på rapportering och redovisning som kan motivera ett brutet räkenskapsår för företagen inom den branschen.

 

Vilka krav och regler måste man uppfylla för att få ha brutet räkenskapsår?

 

I Sverige finns det specifika regler och riktlinjer som företag måste följa för att använda ett brutet räkenskapsår. Nedan är några viktiga punkter att beakta för att använda ett brutet räkenskapsår:

  1. Ansökan om dispens: För att ändra till brutet räkenskapsår måste företag vanligtvis ansöka om dispens från Skatteverket. Dispensen kan beviljas om företaget kan motivera varför ett brutet räkenskapsår är nödvändigt för dess verksamhet.
  2. Följa redovisningsstandarder: Företaget måste följa de redovisningsstandarder som fastställs av Bokföringsnämnden (BFN) och International Financial Reporting Standards (IFRS), beroende på företagets storlek och typ av verksamhet.
  3. Rapportering och tidsramar: Företaget måste förbereda och rapportera sina finansiella resultat och ställning för varje räkenskapsperiod enligt de fastställda tidsramarna och kraven. Årsredovisningen måste upprättas enligt lagstiftningen och skickas till Bolagsverket och Skatteverket inom de angivna tidsramarna.
  4. Kommunikation med intressenter: Företaget måste informera aktieägare, investerare och andra intressenter om sitt val av räkenskapsperiod och tidsramar för rapportering. Detta kan inkludera att kommunicera med Bolagsverket, Skatteverket och andra relevanta myndigheter om förändringar i räkenskapsår eller redovisningsprinciper.
  5. Intern kontroll och revision: Företaget måste ha system för intern kontroll och revision för att säkerställa att redovisningen och finansiella rapporteringen är korrekt och överensstämmer med lagar och regler. Extern revision kan krävas beroende på företagets storlek och typ av verksamhet.

Sammanfattningsvis måste företag som använder ett brutet räkenskapsår i Sverige följa de specifika krav och regler som fastställs av lagstiftningen, Skatteverket, Bolagsverket och andra relevanta myndigheter. Att ansöka om dispens, följa redovisningsstandarder och rapportera i enlighet med lagstiftningen är viktiga steg för att säkerställa överensstämmelse och efterlevnad. Det rekommenderas starkt att företag söker professionell rådgivning för att säkerställa att de uppfyller alla krav och regler för användning av ett brutet räkenskapsår i Sverige.

Vi på Metric Accounting rekommenderar alltid våra kunder att välja brutet räkenskapsår om möjligheten finns.

 

Hur ändrar man till brutet räkenskapsår?

 

För omläggning av räkenskapsåret från kalenderår till brutet krävs dispens från SKV, genom ansökan där man behöver ange ”särskilda skäl” för att ansökan ska beviljas. Särskilda skäl kan t ex vara säsongsvariationer. Det nya räkenskapsåret ska också anmälas till Bolagsverket. Vid omläggning av räkenskapsår kan omläggningsåret vara max 18 månader och minst 6 månader.

Omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår medges däremot alltid av SKV, utan dispensansökan.

Vid nybildning av AB har du alltid möjlighet att välja brutet räkenskapsår. Genom att bilda ett nytt AB kan man alltså via en intern aktieöverlåtelse (man skapar en koncern med mor- och dotterbolag) få det önskade brutna räkenskapsåret, då alla bolag inom en koncern ska ha samma räkenskapsår. Då anmäler man till Bolagsverket och anger att det görs en koncernanpassning av räkenskapsåret till det nybildade AB.

 Vi på Metric accounting har hjälpt många företag genom åren med att lägga om räkenskapsåret.

Vill du veta mer?

Skicka in ditt namn och telefonnummer så hör vi av oss och berättar mer om hur Metric Accounting kan hjälpa ditt företag.