Ekonomisk effekt av Coronapandemin

Regeringen och samarbetspartierna har tagit fram en rad olika krispaket med olika stöd till företag och anställda. Vi reder ut vad som gäller för företag i ekonomisk kris. För företag i vissa branscher eller regioner/kommuner kan det finnas ytterligare stödformer som vi inte tar upp här. I olika konkreta situationer kan det finnas detaljerade regler att ta hänsyn till eller begränsningar som påverkar olika handlingsalternativ.

Artikeln uppdateras kontinuerligt, senast uppdaterad 2021-01-21.

Korttidsarbete och korttidspermittering

Korttidsarbete och korttidspermittering innebär att en anställd tillfälligt går ner i arbetstid och kostnaden för detta delas mellan stat, företag och arbetsgivare. Enligt regeringens förslag kommer delvis olika regler att gälla för korttidsarbete t.o.m. november 2020 och för perioden december 2020 t.o.m. juni 2021. Först redovisas de regler som gäller generellt och därefter de förändringar som föreslås från 1 december 2020, dessa regler är ännu inte beslutade.

Korttidsarbete finns sedan tidigare men enligt de nu beslutade reglerna kan det användas i fler fall än tidigare och det ekonomiska stödet utvidgas väsentligt. Stöd lämnas till arbetsgivare om ett antal villkor är uppfyllda. Orsaken till svårigheterna måste ligga utanför arbetsgivarens kontroll och vara tillfälliga. Arbetsgivaren måste ha vidtagit andra åtgärder för att minska arbetskraftskostnaderna, t.ex. säga upp personal som inte är tillsvidareanställda och som inte är verksamhetskritiska. Till villkoren hör bl.a. att företaget inte får vara på obestånd, vara under företagsrekonstruktion eller skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning vid ansökningstidpunkten. Företaget får inte heller ha några restförda skatter och avgifter hos Kronofogdemyndigheten. Det finns ytterligare några villkor som vi inte går in på här.

Stöd för korttidsanställning kan enligt nu gällande regler utgå under högst sex månader men med en möjlighet till förlängning i ytterligare i ytterligare tre månader. Regeringen förslår att dessa tidsfrister förlängs så att stöd för korttidsarbete kan utgå fram till den 30 juni 2021. En ansökan om förlängning måste ha kommit in inom fyra månader från det första godkännandet. Efter en stödperiod finns en karensperiod på 24 månader under vilken företaget inte kan söka om nytt stöd. Denna karensperiod har nu tillfälligt avskaffats. Det innebär att företag som under 2020 beviljats stöd och avslutat detta från den 1/12 2020 kan ansöka om stöd för en ny period.

Stödets storlek enligt gällande regler och regeringens förslag framgår av nedanstående tabell för 2020 samt januari 2021 till mars 2021:

Stödets storlek enligt gällande regler och regeringens förslag framgår av nedanstående tabell för april 2021 till juni 2021:

Procenttalen ovan är fasta. Stöd utgår för alla anställda som var anställda under en jämförelsemånad tre månader tidigare. Alla företag oavsett antalet anställda kan få stöd, även aktiebolag med endast en anställd kan ansöka om stöd. En enskild näringsidkare är inte anställd och kan därför inte för egen del få stöd för korttidspermittering, anställda i den enskilda näringsverksamheten kan dock ingå i korttidspermittering med stöd. Detsamma gäller i handelsbolag, en delägare ses inte som anställd. En förutsättning för att få stöd är att företaget betalade ut någon lön under jämförelsemånaden, något som kan drabba företag med säsongsverksamhet.

Utgångspunkten för stödet är den ordinarie lön och arbetstid som den anställde hade under jämförelsemånaden som är tre månader innan stödmånaden. För stödmånaderna december 2020 till juni 2021 föreslås delvis andra regler för jämförelsemånad. I dessa fall är jämförelsemånaden antingen jämförelsemånaden för stöd under 2020, dvs jämförelsemånad under 2019 eller 2020, eller om arbetsgivaren tidigare inte fått stöd så är jämförelsemånaden september 2020.

I november 2020 träder många kollektivavtal ikraft som innebär löneökningar för de anställda. Vid beräkning av stöd för korttidsarbete är det ordinarie lön enligt jämförelsemånaden som gäller och löneökningen efter jämförelsemånaden får inte räknas in vid beräkning av stödbeloppen. Ordinarie lön är den kontanta lön som arbetstagaren skulle haft om denne inte deltagit i korttidsarbete. Det innebär att normalt förekommande ersättningar för t.ex. OB och skifttillägg m.m. räknas med om de skulle ha intjänats under den aktuella månaden. Det finns ett lönetak som uppgår till 44 000 kr i månaden, lönedelar över denna nivå ger inte rätt till stöd.

Det är också viktigt att se upp med bonuslöner. Bonuslöner kan de inte grunda rätt för korttidsstöd. Men regelverket innehåller också en skyldighet för arbetsgivaren att minska sina lönekostnader. Om arbetsgivaren ensidigt har rätt att besluta om bonus kan en bonusutbetalning innebära att arbetsgivaren helt går miste om rätten till stöd för korttidsarbete under det räkenskapsår arbetsgivaren erhåller stödet. Har den anställde en ovillkorlig rätt till bonus enligt avtal påverkas inte rätten till korttidsstöd.

Många av framförallt våra företagare har löner som varierar mellan månaderna. Det är då jämförelsemånadens lön som sätter ett tak för ordinarie månadslön. Jämförelselönen är lönen tre månader innan stödmånaden, delvis andra regler kan gälla för stöd från december 2020 (se nedan). Söker man stöd för april är det alltså januari månads lön som är jämförelsemånad. Här är det alltså viktigt att tänka igenom vilken stödmånad man söker för.

För delägare i fåmansföretag är det mot slutet av året viktigt att se till att årets uttag av kontant lön är tillräckligt för att kunna komma i åtnjutande av reglerna om löneunderlag. Men här måste företag som omfattas av korttidsarbete se upp. Tillväxtverkets anser nämligen att ett extra högt löneuttag för att uppfylla kraven i inkomstskattelagen under en stödperiod, som inte följer av ett centralt kollektivavtal, talar emot att företaget använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnader för arbetskraft. Konsekvenserna av detta blir att företaget inte anses uppfylla förutsättningarna att få stöd överhuvudtaget.

Omfattas företaget av kollektivavtal gäller reglerna i detta. Företaget behöver inte ha kollektivavtal för att få del av stödet. Om en arbetsgivare inte har kollektivavtal måste det finnas ett skriftligt avtal om korttidsarbete. Minst 70 % av alla anställda inom en driftsenhet ska delta i stödberättigat korttidsarbete samt arbetstids- och löneminskningen ska vara lika för alla deltagande anställda. Stöd kan fås under sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. För den tillfälliga permitteringsformen 80 % gäller dock en begränsning till tre månaders stöd under maj t.o.m. juni.

Ansökan om stöd görs hos Tillväxtverket. Vid ansökan kan företaget få ett preliminärt stöd som sedan i efterhand avräknas mot ett slutligt stöd om t.ex. arbetstidsminskningen skulle avvika från den preliminära beräkningen. Vid ansökningar om stöd för korttidsarbete för december 2020 till juni 2021 ska företaget redan vid ansökningstillfället lämna betydligt fler uppgifter än tidigare för att underlätta myndigheternas kontroller. Från den 1 januari 2021 gäller att redan till ansökan om preliminärt stöd ska bifogas antingen kollektivavtal eller anställningsavtal där nedsättningen av arbetstid framgår. Även andra handlingar som visar att förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Om lönesumman för jämförelsemånaden överstiger 400 000 kr krävs även att en revisor intygar vissa uppgifter i ansökan. Företaget kan få ersättning för kostnaderna för denna granskning kan bolaget med upp till 10 000 kr.

Riksdagens finansutskott uttalade i anslutning till behandlingen av lagförslaget att korttidsanställning innebär en begränsning i möjligheten att göra vinstutdelning. ”Utskottet vill understryka att en förutsättning för stöd är att arbetsgivaren har allvarliga ekonomiska svårigheter /…/ Utskottet anser under sådana förhållanden inte att det kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande ersättningar.” Tillväxtverket har gjort en ny juridisk analys och i denna bedömt att alla former av vinstutdelningar och andra liknande utbetalningar till ägare som lämnas efter den 16 mars 2020 bör beaktas vid beslut om förutsättningar för stöd för korttidsarbete är uppfyllda. Prövningen sker i varje enskilt fall och om man kan visa att värdeöverföringen är kopplad till ett avtal som ingicks före den 16 mars anses överföringen vara förenlig med stöd, det kan i vissa enskilda fall även gälla värdeöverföringar efter detta datum. Det är både beslut och utbetalning av värdeöverföringar efter den 16 mars som medför att stöd för korttidsarbete inte kan utgå. Andra liknande utbetalningar innefattar bl.a. nedsättning av aktiekapital och reservfond för återbetalning till aktieägare och förvärv av egna aktier. Tillväxtverket granskar alla värdeöverföringar som skett under stödperioden, under två månader före stödperioden och sex månader efter stödperioden, överföringar gjorda före den 16 mars 2020 kontrolleras inte.

Enligt Tillväxtverket omfattas även koncernbidrag av denna utdelningsbegränsning eftersom stödet ska bedömas för varje bolag för sig och ett koncernbidrag då ses som en värdeöverföring mellan koncernbolagen. Koncernbidrag för räkenskapsåret 2019 påverkar dock inte möjligheten att erhålla stöd. För bolag med brutet räkenskapsår gäller samma sak för koncernbidrag som avser räkenskapsår fram till den 16 mars 2020. En sådan tolkning skulle innebära att det helt plötsligt får betydelse hur verksamheten är organiserad. Syftet med koncernbidrag är just att skattemässigt undanröja skillnader beroende på om verksamheten drivs i ett bolag eller uppdelat i olika juridiska enheter. Klart är att vissa koncernbidrag som inte är värdeöverföringar kan lämnas utan att rätten till stöd för korttidsarbete påverkas. Exempel på sådana koncernbidrag är kostnadsersättningar och koncernbidrag som kompenseras med aktieägartillskott eller koncernbidrag från ett annat företag, det är i så fall nettot exklusive bolagsskatt som ska kompenseras.

För korttidsanställningar under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021 föreslår regeringen en delvis annan typ av begränsning. Enligt förslaget har arbetsgivaren inte rätt till stöd för korttidsarbete om denne under stödperioden inklusive två månader före stödperioden och sex månader efter stödperioden beslutar om eller verkställer beslut om vinstutdelning och andra värdeöverföringar. Det är oklart exakt vilka värdeöverföringar som kommer att omfattas av förslaget. Så som förslaget till lagtext är utformat skulle det t.ex. gå att lämna koncernbidrag enligt de nya reglerna. Eftersom de nya reglerna gäller korttidsarbete från december 2020 kvarstår osäkerheten om vad som gäller för stöd för perioder dessförinnan.

Även om ställningstagandet är tydligt så väcks flera följdfrågor, vi återkommer därför till dessa frågor längre fram. Nytt är också att förhållande efter stödperioden kommer att beaktas, det ska således inte vara möjligt att genomföra en vinstutdelning under den del av räkenskapsåret som infaller efter att stödperioden upphört.

Stöd utgår endast utgår för de dagar när den anställde skulle ha tjänstgjort. Sjukdom, föräldraledighet, vård av sjukt barn och semester räknas som frånvaro och ska räknas av vid beräkningen av slutligt stöd. Detta sker vid avstämningen.

Avstämningen innebär bl.a. att justering ska ske för faktiskt arbetad tid för varje anställd som omfattas av stödet. Det innebär att arbetsgivaren måste ange ordinarie arbetstid och faktisk arbetstid för varje anställd som omfattas av stödet. Om en anställd t.ex. har varit sjuk utgår inte stöd för korttidspermittering under sjukdomen. Tillväxtverket har ändrat uppfattning hur avräkning ska ske för semester och nytt är att avräkning ska ske för semester. Även ordinarie lön och månadslön under korttidsarbete ska anges. Normalt är det den planerade månadslönen under korttidsarbetet som ska anges. Detta har t.ex. betydelse vid beräkning av lön under sjukdom. Eftersom uppgifterna ska lämnas för varje anställd blir det betungande, särskilt för företag med många anställda. Det finns beräkningshjälp för företag med mer än 25 anställda på Tillväxtverkets hemsida.

Avstämning ska ske senast fyra veckor efter den tredje stödmånadens utgång. Det är mycket viktigt att hantera avstämningarna i tid. I samband med den första avstämningen erbjuds företagen en möjlighet att ansöka om förlängning. När avstämning ska ske framgår av nedanstående tabell:

Omställningsstöd

Riksdagen har tidigare beslutat om regler och EU har godkänt regler om förlängt kontantstöd till företag som tappat en betydande del av sin omsättning. Regeringen föreslår ytterligare en förlängning av stödet för augustioktober (perioden föreslås här bli tre månader), november-december (perioden föreslås bli två månader) och januari och februari 2021. Reglerna är inte helt identiska för de olika perioderna och det finns även vissa mindre skillnader mot de tidigare stödperioderna Det är endast möjligt för företag inom jordbruk, fiske och vattenverksamhet att få omställningsstöd för maj men inte för perioden juni -juli. Det är inte klart vilka villkor som kommer att gälla för perioden augusti till december 2020 respektive januari och februari 2021. Nystartade företag kan inte få del av stödet. Det finns dock vissa särregler som ska göra det möjligt att få stöd när en verksamhet ombildats från enskild firma till aktiebolag.

Stödet beräknas för varje period för sig och förutsätter att omsättningsminskningen uppgår till minst den andel av omsättningen jämfört med jämförelseperioden som framgår nedan:

Stödet omfattar fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och är registrerade för F-skatt, och vars nettoomsättning under det närmast föregående räkenskapsåret överstiger en viss minimiomsättning uppgick till minst 250 000 kronor. Det finns undantag från kravet på F-skatt för vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet. Föreningar måste dock ha ett organisationsnummer den 31/12 2019. I koncerner ses varje företag i koncernen som en individuell stödmottagare.

Omställningsstödet kan ges till företag vars sammanlagda nettoomsättning för stödperioderna understeg den sammanlagda nettoomsättningen för jämförelsemånaderna ett år tidigare. Nettoomsättningen ska periodiseras med samma noggrannhet som i ett årsbokslut. Endast nettoomsättning för verksamhet i Sverige ska ingå i beräkningen, omsättning hänförlig till fasta driftsställen utomlands ska alltså inte ingå.

En förutsättning för att få stöd är att omsättningsminskningen så gott som uteslutande är orsakad av spridningen av sjukdomen covid-19. Det är företaget som ska visa att denna förutsättning är uppfylld. Hur höga beviskrav som ställs kan påverkas bl.a. av bransch och hur omsättningsutvecklingen har varit motsvarande perioder 2019 och 2020.

Stödet ska täcka en del av de fasta kostnaderna i företaget med en andel som ska motsvara 70 % av de stödberättigade fasta kostnaderna. Prövningen sker på företagsnivå, en eventuell koncerntillhörighet påverkar inte rätten till stöd men däremot kan stödets storlek påverkas av vissa koncerninterna transaktioner (se nedan under fasta kostnader). Stödet får vara max 30 miljoner per företag för perioden augusti 2020 till februari 2021.

För små företag föreslås omställningsstöd ges med 75 procent av det procentuella omsättningstappet, beräknat på företagets fasta kostnader för stödperioden 2020. För större företag föreslår stödet uppgå till 70 %. Gränsen för små företag är företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner Euro (ca 104 miljoner kr). Med fasta kostnader avses kostnader för:
– hyra och leasing om avtalstiden är minst sex månader
– räntekostnader som överstiger ränteintäkter, vissa undantag finns för vissa finansiella instrument
– planmässig avskrivning på anläggningstillgångar och nödvändiga reparationer och underhåll av sådana tillgångar,
– fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift
– elektricitet, med undantag för el som används i tillverkningsprocessen, vatten, avlopp, internet och telefoni och uppvärmning
– städning, sophantering, larm och bevakning
– försäkringar som avser sak och förmögenhetsskador m.m.,
– vissa tvätteritjänster av textilier om avtalstiden är minst tre månader och kostnaden inte är beroende av mängden textilier.
– djurfoder,
– fasta franchiseavgifter, tillstånd och kontrollavgifter som avser en viss period.
– royalties och licensavgifter för immateriella rättigheter.

I fasta kostnader får inte ingå sådana kostnader som är möjliga för företaget att undvika vid en plötslig nedgång i produktion eller försäljning. Inte heller kostnader som motsvaras av intäkt i ett annat koncernföretag eller verksamhet som bedrivs i utlandet får ingå. Avräkning ska ske för t.ex. ersättning från avbrottsförsäkringar och skadestånd m.m. Stödet är ett skattepliktigt näringsbidrag i verksamheten.

Stöd får inte lämnas om företaget vid tidpunkten för prövningen har restförda skatte- eller avgiftsskulder hos Kronofogden, näringsförbud, är på obestånd eller föremål för företagsrekonstruktion. Vidare krävs att företaget inte verkställer eller beslutar om vinstutdelning eller motsvarande under perioden mars 2020 till juni 2021. Enligt rättspraxis är det själva beslutet om utdelning som utgör ett hinder mot omställningsstöd, att utdelningen inte verkställts saknar betydelse (Kammarrätten i Stockholm, dom 2020-10-21 mål nr 5944-20). Det ska dock vara möjligt att lämna koncernbidrag. Däremot kan inte moderbolaget i koncernen lämna utdelning.

Om stödet uppgår till 100 000 kronor eller mer för varje stödperiod krävs ett intyg från en revisor. Revisorn ska granska följande:
– Minskningen av nettoomsättningen
– Orsakssambandet mellan omsättningsminskningen och Coronapandemin
– Förekomsten av värdeöverföringar som diskvalificerar från rätt till stöd
– Summan av de stödgrundade fasta kostnaderna
– Om företaget har fått ersättning som ska avräknas från omsättningsstödet
– Om företaget är ett förlustföretag ska även bruttoresultattappet granskas

Det är således fråga om en omfattande granskning som ska göras. Om stödet uppgår till mer än 600 000 kr krävs en mer omfattande granskning. Företag kan få bidrag till kostnaderna för revisorsgranskningen för varje stödperiod, dock högst 10 000 kr per stödperiod.

Beslut om omställningsstöd fattas av Skatteverket och stödet betalas ut genom kreditering av skattekontot. Ett företag blir återbetalningsskyldigt för det omställningsstöd som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp. Skatteverket ges omfattande möjligheter till utredning och kontroll, däribland revision, och särskilda straffbestämmelser införs. För stöd för perioderna augusti – oktober och november och december föreslås sista ansökningdag bli den 31 mars 2021. Ansökan om omställningsstöd skulle ha inkommit till Skatteverket senast den 30 november 2020 för perioderna maj-juli. Det går att komplettera med revisorsintyg efter sista ansökningsdag. Söker företaget för två perioder krävs två ansökningar.

Omsättningsbaserat stöd för enskilda näringsidkare och handelsbolag

Riksdagen har även fattat ett beslut om att införa ett nytt omsättningsbaserat stöd för enskilda näringsidkare. Det är endast enskilda näringsidkare som driver näringsverksamhet i Sverige och som har godkänd F-skatt som kan ansöka om stödet. Regeringen tillsammans med partierna i januariöverenskommelsen föreslår att detta stöd ska utvidgas till att gälla handelsbolag och kommanditbolag med minst en fysisk person som delägare. Handelsbolag som helt ägs av juridiska personer kommer alltså inte att omfattas av stödet.

En ytterligare förutsättning är att nettoomsättningen uppgick till minst 200 000 kr under räkenskapsåret 2019, nystartade enskilda näringsidkare omfattas därför inte av detta stöd. Det nya stödet träder ikraft den 9 november 2020. Regeringen föreslår även här en förlängning av stödet till att gälla augusti-oktober, november-december och januari-februari 2021.

Stödet är utformat på liknande sätt som omställningsstödet ovan men istället för att kopplas till fasta kostnader är stödet kopplat till det faktiska omsättningstappet men med ett tak för de olika perioderna. För att få stöd krävs att nettoomsättningen under stödperioden minskat jämfört med motsvarande period föregående år.
– För mars-april krävs en omsättningsminskning på minst 30 %,
– för maj gäller en omsättningsminskning på minst 40 % och
– för juni-juli krävs en omsättningsminskning på minst 50 %.
– för augusti-oktober föreslås att omsättningsminskning uppgår till minst 40 %
– för november-december föreslås att omsättningsminskning uppgår till minst 30 %
– för januari-februari antas omsättningsminskningen föreslås uppgå till minst 30 %

Det finns ännu inget konkret förslag när det gäller förlängningen från augusti till december och inte heller för utvidgningen till handelsbolag m.m.

Stödet kan uppgå till 75 % av det faktiska omsättningstappet fram till juli och med 70 % för augusti till oktober. Det maximala stödet för de tre stödperioderna är 120 000 kr samt 72 000 för augusti till oktober. Det är inte känt vad som kommer att föreslås för perioden november och december. Stödet måste uppgå till minst 2 000 kr per stödperiod (1 000 kr för maj). Stöd beräknas för varje period för sig och nettoomsättningen för stödperioden och jämförelseperioden ska beräknas med samma noggrannhet som i ett årsbokslut. Ytterligare förutsättningar för att få stöd är att omsättningsminskningen så gott som uteslutande beror på Coronapandemin. Näringsidkaren får inte ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning under motsvarande period och får inte vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud. Vidare ska näringsidkaren, på samma sätt som vid omställningsstöd, ha gjort som vad som kan krävas för att uttömma möjligheterna till annan form av ersättning, t.ex. avbrottsförsäkring eller skadestånd.

En näringsidkare kan också ha ansökt om omställningsstöd som täcker fasta kostnader för olika stödperioder mellan mars och juli, hyresstöd som utgick under april till juni eller statligt stöd för kulturarrangemang som ställts in eller skjutits upp. Omsättningsstödet ska minskas med de stöd som tagits emot enligt dessa stödordningar. Stödet ska även minskas med ersättning från försäkringar och skadestånd m.m. För näringsidkare som sökt jordbruksstöd kan det även här ske samordning av stöden vilket kan påverka det totala stödbeloppet.

Ansökan om stöd görs via en e-tjänst hos Boverket. Ansökan för perioderna mars-juli måste ske senast den 31 januari 2021. Till ansökan ska man skicka med bl.a. resultatrapport eller liknande för 2019 samt resultatrapporter eller utdrag ur huvudboken för de sökta stödperioderna 2020 och jämförelseperioderna 2019. Beslut om stöd fattas av Länsstyrelsen, det är sju olika länsstyrelser som har fått denna uppgift och ansvarig länsstyrelse styrs av näringsidkarens folkbokföring inte var verksamheten bedrivs. Det går att ansöka om bidrag genom ombud, då ska emellertid inte e-tjänsten användas utan man söker via en blankett som kan beställas från Länsstyrelsen.

Tillfällig hyresrabatt

Företag i särskilt utsatta branscher föreslås få del av ett särskilt hyresstöd efter överenskommelse med hyresvärden. Stöder ska kunna utgå för hyror under januari till mars 2021. Exakt vilka branscher som omfattas och hur stödet kommer att utformas är inte klart. Förmodligen kommer reglerna att lika de som gällde våren 2020 och som sammanfattas nedan under stöd som inte längre går att söka.

Tillfälligt sänkta egenavgifter

Under perioden 1 mars till 30 juni 2020 sänktes arbetsgivaravgifterna. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får denna sänkning genom att endast ålderspensionsavgift betalas för överskott av näringsverksamhet under 2020 upp till 100 000 kr. För överskjutande delar betalas fulla egenavgifter. Sänkningen hanteras i inkomstdeklarationen som lämnas 2021.

Likviditetsproblem och förluster

Riksbanken lånar ut 500 miljarder extra till bankerna för att de ska kunna låna ut dem vidare till företagen. Riksbanken förväntar sig att dessa pengar lånas ut till företagen så att särskilt små och medelstora företag kan känna trygghet kring sin kreditförsörjning. Samtidigt ändrar Finansinspektionen i reglerna vilket gör att bankerna kan låna ut mer pengar. Detta ökar låneutrymmet med närmare 900 miljarder kr. Det finns alltså all anledning att ta upp diskussionen med företagets bank vid likviditetsbehov till följd av Coronavirusets framfart.

Vi har fått många exempel på att det varit svårt att få extra lån trots den utökade utlåningen till bankerna. Det har även regeringen konstaterat och har därför inrättat en särskild statlig företagsakut för små och medelstora företag för att underlätta utlåningen. Det är fortfarande bankerna som ska låna ut pengarna men staten tar 70% av risken för utlåningen genom att ställa ut garantier till bankerna. Lånen löper på tre år. Lånet löper med ränta och storleken på räntan påverkas av kreditriskbedömningen. Några räntebetalningar behöver inte ske under de första 12 månaderna så företaget får alltså uppskov med räntan under denna tid. Maxbeloppet för dessa lån är 75 miljoner kronor per företag. För att få del av de här lånen kan ytterligare villkor ställas upp, t.ex. att det inte får förekomma rörliga löner till personer i företagsledningen eller uttag av vinster utöver normala löner under lånets löptid. Statliga kreditgarantier kan ställas ut till och med den 30 juni 2021.

Almi Företagspartner har fått ytterligare 3 miljarder för att öka utlåningen till små och medelstora företag. Svenska exportföretag får ökade möjligheter att lämna krediter och kreditgarantier i samband med exporter.

Om intäkterna minskar kan förlusterna innebära att företaget snabbt hamnar i en situation som innebär att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Då inträder en agerandeplikt för styrelsen som bl.a. innebär en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning. Kontakta oss om Du vill veta mer.

Andra intressanta artiklar

– Generella regler för alla företag under coronapandemin
– Åtgärder som gäller till följd av pandemilagen
– Stöd som inte längre går att söka